Det är 100 år sedan startskottet för Fogdaröds verksamhet gick. Den 9 september 1907 höll man ett konstituerande sammanträde under ledning av prosten H B Hammar för bildande av Lunds stifts prästersnykterhetsförbund. Det var under dessa första år framförallt genom det talade och tryckta ordet, som förbundet sökte verka för sitt mål. Den tanke som grundarna ursprungligen hade, har burit genom seklet och utvecklas i takt med samhällets utveckling. Innan statliga och kommunala myndigheter arbetade med nykterhetsfrågor var det enskilda personer och inte minst svenska kyrkan som gjorde insatser för att rädda dem som ”blandar sitt kaffe med kron” eller förtär ”kron” enbart och i sådan omfattning, att hälsa, ekonomi och livslycka kommit i farozonen. Under denna epok hade även sociala och medicinska synpunkter börjat göra sig gällande. Lagen om alkoholistvård kom 1912. Då fanns inte en enda alkoholistanstalt i Sydsverige. Ord blev till handling genom att Rönneholms slott kostnadsfritt fick begagnas under 10 år. Styrelsen fick själv svara för underhåll och nödiga reparationer. Det var en stor dag för förbundet och inte minst för dess initiativtagare och ordförande Joel Thulin, teol dr, när detta alkoholisthem blev invigt den 1 juli 1914. Hemmet kallades Rönneholmshemmet. Årsavgiften var 250 kr för delat rum och 400 kr för enskilt. Även med den tidens mått mätt var det lågt. Föreståndarens fick en på 100 kronor per månad medan kokerskan fick nöja sig med 25 kronor per månad. Eftersom Joel Thulin var en oförskräckt och framgångsrik tiggare, hade en del möbler m m skänkts till hemmet. Ingen lyx, men väl vad som behövdes för livets uppehälle och nödtorft. Önskelistan 1915 upptar både flakvagn, fotboll, kägelspel, lamm, getter och bisamhällen. Samma år var statsbidraget 10 000 kronor till upprättandet av hemmet och 10 950 kronor i driftsbidrag för ett och ett halvt år. Patientavgifterna uppgick till 9 497 kronor. Under detta år vårdades inte mindre än 46 personer på Rönneholmshemmet. De sysselsattes med jordbruk, snickeri, kartongfabrikation, bokbindning m m. Förbundet hade ca 200 understödjande medlemmar. I tal och skrift gjorde Thulin allt för att hemmet skulle bli känt i allt vidare kretsar. Han var också en man som reste mycket och hade goda kontakter bl a i Tyskland. Han kom på så sätt i kontakt med anstalter, som tog emot både alkoholister och epileptiker. I förbundets ursprungliga stadgar anges i första paragrafen: ”Förbundet har till uppgift att genom sammanslutning giva styrka åt vår nykterhetsverksamhet såsom präster”. Denna paragraf ändrades senare till: ”Förbundets har till uppgift att verka för nykterhetens och diakonins främjande inom stiftet”. När förbundet upptog direkta vårduppgifter och förvärvade fastigheter, blev man så småningom tvungen att bilda en ekonomisk förening. Firmanamnet blev Föreningen Lunds stifts prästers nykterhets- och diakoniförbund u p a (namnändrat 1992 till Lunds stifts prästers vård- & diakoniförening u p a). Verksamheten flyttar till Fogdaröd i januari 1918 och biföll Medicinalstyrelsen en ansökan om att få vårda epileptiker på Rönneholmshemmet. Samtidigt blev Rönneholms slott inköpt av ett jordbrukskonsortium. Styrelsen för hemmet ville inte stå i vägen för konsortiet att tillträda egendomen trots att kontraktet löpte på 10 år. Särskilt som köparna godvilligt lämnade 15 000 kronor i vederlag. Istället köpte styrelsen en fastighet för 31 000 kronor i Fogdaröds by, som använts som hem för sinnesslöa barn (dåtidens term för utvecklingsstörda). Gården hade tidigare tillhört en dansk patron Zeuthen. Den 3 maj 1919 godkände Medicinalstyrelsen detta nya hem med plats för 26 patienter såväl alkoholister som epileptiker. Fogdaröds utveckling och historia kan ni även uppleva om ni besöker vårt egna museum. Läs mer om vårt museum här.